Hej kära vänner!

Tack för era goa och rara kommentarer. Ni har peppat mej...

APRIL APRIL DIN DUMMA SILL, JAG KAN LURA DEJ VART JAG VILL!

Hi hi. Kul att läsa en del osäkra kommentarer. Inger, söstra mi, avslöjade mej direkt.  Men man vet ju aldrig, eller hur? Nej, inte är min gubbe sån. Han tycker det är så roligt att jag har en hobby. Lite lagom uppmuntrande när jag visar honom vad jag skapar, är han ju förståss. Men det är inte alltid så lätt att fatta allt. Ja, det där med samlar- och köpnoja på papper mm. Att jag kan tillbringa många kvällar med att sitta och pyssla i min vrå. Det är viktigt att få ha sitt eget intresse, eller hur? Peter och jag gör saker tillsammans och i aprilskämtet finns ingen sanning alls. Vi trivs med varandra och har så gjort i 32 år. Härligt!

Jag har inte blivit lurad idag, vad jag vet. Har du?

Äntligen träffades Maria (nätvän) och jag idag. Vi har försökt få ihop en tid länge. Skam den som ger sig. :o) Åh, vad det var trevligt att sitta och prata. Det känns som vi känt varandra länge. Hon är en varm, positiv och go tjej. Tack Maria, för att du finns!

Ikväll har Peter och jag varit på bio. Vi har sett "Flyga drake". Bioupplevelsen kan inte jämföras med att se filmen på en liten ruta i datorn. Du som besöker min blogg, vet att jag gjort det. Filmen är fantastisk. Jag är fortfarande tagen, slutar nog aldrig att beröras av den otroliga historia som film och bok berättar.

Imorgon ska jag visa några kort som jag har gjort de senaste kvällarna. En ny figur som heter Filuren är min lilla favorit just nu. Så rolig att måla med Promakers. Så... blir du nyfken får du komma tillbaka imorgon.
Då säger vi så. Hoppas att du känner dej lättad, när du ser att jag inte gråter och är ledsen. :o)

Kram från ensomärlyckligtlottatatthavänner

Hej vänner!

 Nu är jag ARG! Och lite förvirrad. Min sambo tycker att jag lägger ner alldeles för mycket tid och pengar på mitt kortskapande. Han vill att vi ska ägna mer tid åt varandra istället. Hm! Vill jag det? Det värsta är att han tycker att jag ska göra något så drastiskt som att sälja allt material jag samlat på mej. Ja, han vill helt enkelt att jag ska sluta med mitt pyssel. Hjälp! Nog för han är lite knäpp ibland, men nu är han VÄLDIGT MYCKET knäpp. Puh! 

Jag bara gråter och gråter, så snälla, hjälp mej! Vad ska jag göra? Har du någon lösning på detta hemska problem?

Kram från ensomtappatlivslusten