Hej vänner!

Jag kom att tänka på en bra bok som jag läste för något år sedan. Här får du veta lite om vad den handlar om. Kanske har du läst den.

Tisdagarna med Morrie av Mitch Albom
När Mitch läste på universitetet hade han en favoritprofessor som hette Morrie.

(En liten man med strålande blågröna ögon, tunt silvergrått hår, stora öron, en trekantig näsa och buskiga grå ögonbryn.)
Morrie var hans mentor och vän. De hade en varm och speciell relation.
På examensdagen sa Morrie till Mitch att det var nåt visst med honom
och att han tillhörde de hyggliga. Och han hade en önskan om att Mitch skulle höra av sig i framtiden. Det lovade Mitch.

De var tisdagsmänniskor.
Det var på tisdagarna som föreläsningarna med Morrie ägde rum.
Han hade besökstid på tisdagarna.
När Mitch skulle skriva sin avhandling - var det på tisdagarna som de satt
tillsammans vid Morries skrivbord, eller i cafeterian eller på trappan till Pearl Hall. Så det var ingen slump att de senare i livet träffas på tisdagarna.
Mitch såg en intervju med Morrie, som insjuknat i ALS, på TV.
Han sökte upp honom, till stor glädje för båda.
De kommer överens om att träffas 1 gång i veckan, på tisdagarna,
för att samtala om viktiga saker i livet. De pratade om världen,
om att tycka synd om sig själv, saknad, döden, familjen,

Mitch flög 110 mil för att träffa sin gamle "Coach" som han kallade Morrie.
Professorn blev allt sämre. Han bröts sakta ner av sin nervsjukdom
som förlamade hans kropp men inte hans livslust och briljanta sinne.
Han vårdades i sitt hem. Med familj och vänner nära.
Den 14:e tisdagen sa de adjö.
Då var Morrie mycket svag. Det blev ett varmt avsked.
De hade kommit varandra så nära, och med alla sina samtal
var döden inte alls skrämmande för någon av dem.

Med hjälp av alla inspelade samtal hos Morrie, blev det så småningom en bok.

Boken var till största delen Morries idé. Han kallade den för deras "sista uppsats". Förskottet på boken hjälpte till att betala Morries jättestora läkarräkningar.

Vilken underbar bok!
Den berör. Mycket. En bok som jag kan ta fram och läsa om och om igen.
Jag läste den med ett mysleende och ibland med tårar i ögonen.
Jag stoppar in den i min minnesbank.

Den kunde hetat "Livets mening" för den tar upp ämnen som
kärlek, känslor, äktenskap, förlåtelse, saknad och döden.
Den handlar om ALS, vård i livets slut och att möta döden.
En bra bok i utbildningssyfte, tycker jag.
En bra för för alla dem som är intresserade av människor. Som ser dej och mej. Möten med människor i det svåra. Läs den!

Ha en mysig kväll. Själv kurar jag ihop mej under fleecepläden och ser "Bonden söker, ja man eller fru.." Jag har tänt ljus i hela huset, satt på jordgubb/kiwi te.... Mys pys.

Oj, jag skrev ju massor. c",)

Kram från ensomnogvillåkatillThailandimorgon:o)

 

Suz

22 oktober 2008 21:28

Hej Anita! Så fantastiskt skrivet av dig ,du som inte hade något speciellt att skriva om;)Måste berätta något kul. Min minsta dotter går på lantbrukskola och är ett även ett internat för de som bor långt bort. Varje onsdagkväll dukar 1:orna upp långbord framför tven och tittar på bonde söker ... och har massor med mat och chips å läsk(får jag hoppas)är det inte underbart:) Heja dagens ungdom Stor kram Suz

http://kortmaja.blogspot.com

 

Karin

23 oktober 2008 00:11

Hej!
En hälsning i all hast, sängen kallar!
Kram fr Karin

http://pixelmojan.se

 

AnnikaS

23 oktober 2008 12:07

Vilket fantastiskt inlägg det blev av dig ikväll. Det låter som en härlig berättelse om livet, får absolut se till att få tag på den och läsa.

Att vara medmänniska är, enligt mig, livets svåraste uppgift. Det finns mycket/många som sätter käppar i hjulet när man gör sitt bästa. Jag vill leva ett varmt och generöst liv och ibland blir jag förvånad över människors "egoism".

Var rädd om dig och TACK för ett underbart inlägg och ett bra boktips!!!
kram ANnika

http://annikas-kreativa-sida.blogspot.com

 

Anki

10 januari 2009 09:52

Läste också "Tisdagarna med Morrie" för några år sedan och tyckte mycket om den.

Kram

http://www.ankisblogg.se/wp

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej vänner!Nu har ni nog slutat titta in på min blogg. Jag förstår er. Här händer ju ingenting. Förlåt. Jag ville mest ge ett livstecken och önska er en mysig December.   Kram från ensomfinnspåfacebook   ...

Hej vänner!Jag har den stora glädjen att få åka färja till jobbet. Den senaste tiden har det varit fantastiskt vackert väder. Solen har lyst, himmel och vatten har varit så vackert blå. Jag måste få visa er:   Lördag morgon. Jag åker 6:55 färjan...

Hej vänner!Jag ber om ursäkt. Jo, för att bloggen varit oaktuell en lång tid. Jag har funderat på att stänga ner den. Men det låter jag bli. För mej är det en dagbok och jag gillar att kunna gå tillbaka och läsa vad jag skrivit. Datum och händelser ä...

Hej vänner!Lycka är att kunna njuta på väg till jobbet. Jag åker färja till Visingsö och till mitt jobb i Hemtjänsten. 1:a maj 2013. Såhär är Vättern bäst.  Kram från ensomgillarsjön   ...

Hej vänner!Mer än så behöver jag inte skriva.  Nu har vi en härlig tid framför oss med livsglädjande händelser, resor och göromål. Kram till er alla från ensomnjuteravallapenséerhärhemma       ...