Hej vännerna!

Såhär fina är de virkade penséerna. Ska fundera på var jag kan ha dem.

På min handväska kanske eller på pysselväskan, eller på en tröja.

På en ask, eller en pärm. På en sjal, halsduken eller på jeansen. Hm...

Härligt blå är de allihop.

Jag har haft huvudvärk väldigt ofta det senaste, magen är inte som den ska. Yrseln är tillbaka till en viss del och det är så himla obehagligt. Jag sover urdåligt på nätterna, tankarna kommer.... Är trött, så himla trött och har tappat arbetslusten lite. Efter noga övervägande och rådgivning tar jag time out ett tag. Nästa vecka söker jag läkarhjälp och kanske någon att prata med. Tack och lov känner jag mej själv bra, och förstår att nu är det nåt som jag måste ta tag i. Visst är det hemskt när allt bara rullar på och fastän vi mår dåligt så ska vi vara så himla duktiga? Kämpa in i det sista. En stunden är det kanonbra och i andra är det kris. Jag jobbar mycket med mina tankar, vänder negativa till positiva. Vrider och vänder och peppar mej själv. Nu orkar jag inte längre utan måste få vila, söka hjälp och vara ifrån jobbet ett tag. Som tur är så har jag jobbat fram en bra grund att stå på. Det här ska bli bra, det vet jag. Men det kan ta några dagar. Och jag klarar inte det ensam. Jag är fullt medveten om varför jag mår som jag mår. Men det går jag inte in på här. Då blir det för privat.

Jag ska göra sånt som är roligt, så därför bloggar jag vidare. Och jag ska pyssla imorgon och träffa goa pysseltjejer som gör mej glad. Efter min förmåga ska jag greja lite här hemma, ta promenader, träffa vännerna, mysa med sambon, telefonsnacka med kära dottern, pyssla med kort. Och orkar jag inte allt det där ska jag läsa och titta på film. Eller bara vila. c",)

Det här förvånar många av er, jag förstår det, men så är det i livet. Eller hur? Ibland går man lite vilse och då gäller det att komma på rätt spår igen. Och jag är inte den som ger upp i första taget.

Hoppas solen skiner på er för det gör den här. Härligt!

Kram från ensomleverpåhoppet